16 september 2015

Not that kind of girl

Eftersom jag älskar tv-serien Girls och är en bokmal var det kanske inte oväntat att jag läste Lena Dunhams bok Not that kind of girl när den översattes till svenska. I Girls är det snart ganska uppenbart att manusförfattaren gör en tv-serie mycket om sig själv. I boken är det ingen tvekan. Som vanligt när det handlar om en samling texter, lite ihopslängda på en höft (förmodligen inte men det är så man upplever det) känns det inte som man kommer ner på djupet på någonting. Men det är catchy, och utlämnande. Lena Dunham är ju en spännande person även om det i dag är lite sorgligt att något som egentligen borde vara helt naturligt blir ett statement. Att prata om sin egen kropp (ja underlivet står i centrum men inte enbart) och sex, mat, bantning, killar, tjejer, vänskap, familj. Ja sånt som man brukar prata om med sina vänner. Lena Dunham har på något sätt blivit lika med en hel generation kvinnor/tjejer som skiter i vad andra tycker om att de tar plats och pratar om sina liv. Jag gillar att hon gör det och jag hoppas att hon följs av fler.

01 september 2015

Tjuvarnas stad

Tjuvarnas stad av David Benioff lämnar nog ingen oberörd. Meningen "Det är vintern 1942 och Leningrad är belägrat av tyskarna" säger nog det mesta. Det är alltså jäkligt kallt, fattigt, ingen mat - misär med andra ord. Mitt i allt detta ertappas den unga Lev med att stjäla från en nedfallen tysk fallskärmssoldat. Lite mat, en kniv, saker för att överleva helt enkelt. Han kastas i fängelse där han möter den charmiga soldaten som deserterat. De klarar sig från att bli avrättade med ett krav - de måste hitta 12 ägg till den ryske överstens dotters bröllopstårta inom fem dagar. En uppgift som visar sig vara nästan omöjlig. Men den ger dem en frist och vi får följa Lev och Kolja genom ett fruset Leningrad där de möter en samling udda karaktärer och råkar ut för märkliga händelser. Det är en kamp på överlevnad men även en fantastisk berättelse. Samspelet, eller kanske snarare bristen på det, mellan Lev och Kolja beskrivs på ett nästan kärleksfullt sätt. Man kan riktigt känna kölden, hungern och hopplösheten krypa sig på. Ändå är detta en hoppfull bok! Det ska gå att lösa denna uppgift och efter det - vem vet vad livet har i beredskap? Jag gillade den här boken jättemycket. Trots misären så finns det minnesvärda människoporträtt och vem kan inte älska Koljas obotliga optimism. Läs den! David Benioff skriver även manus till några stora filmer och tv-serier och med det i bakhuvudet så tror jag han kommer att fortsätta skriva bra böcker!

Introvert - ja!

Började på den här för ganska länge sen men läste de sista raderna först här om dagen. Introvert: den tysta revolutionen av Linus Jonkman. När jag var som mest inne i boken så kunde jag knappt sluta prata om det här med att vara introvert. Nu har det mesta lagt sig en aning och jag har väl insett att visst är jag förmodligen superintrovert. Men inte enbart. Det finns såklart fördelar med att kunna sätta en etikett på sig själv och andra men även nackdelar. Man är oftast inte bara på "ett sätt". Men visst, introvert verkar vara min grej. Det blev många aha-upplevelser i boken och jag sög åt mig en hel del av det som stod. Men man måste kanske analysera sig själv i flera lager och inte haka upp sig på bara en sak. Att vara introvert i en värld där att vara extrovert snarare premieras är något man måste lära sig att leva med. Oftast går det ju bra ändå :) Men det blir ganska tydligt hur man "egentligen" borde vara när man ser skillnaden. Då gäller det att inse att alla faktiskt inte är lika (en gammal klassiker) och inte behöver vara det. Det är det där med gruppdynamiken tex. Att ha en grupp bestående enbart av utåtriktade, högljudda, sprudlande och egocentriska(?) personer fungerar oftast sådär. Samma sak med motsatsen. En blandning däremot brukar ge gruppen rätt skjuts till kreativa beslut. Det gillar jag! Så visst, hej, jag heter Lena och är introvert. Men det är ju inte allt här i livet. :)

Leon

Mons Kallentoft serie om kriminalinspektör Zack Herry är mer spännande och känns i viss mån mer råa än hans andra böcker. Särskilt när Zack själv inte verkar kunna ta sig ur sitt drogmissbruk och risker inte bara sitt eget liv utan andras. Senast läst är Leon, där flyktingfrågan på något sätt hamnar i fokus fast det eg inte är huvudspåret. Det gillar jag. Sen är den andlöst spännande också och lägger man på tidsnedräkningen på det så har vi en perfekt spänningsroman. Tidigare läst Zack. Ett plus för de snygga bokomslagen.