Flyga drake

Nu har t.o.m. jag läst Flyga drake av Khaled Hosseini, typ sist av alla... Men men, den som väntar på nåt gott väntar inte för länge, eller hur ordspråket nu går, det passar i alla fall bra här. Flyga drake infriade alla mina förväntningar och det är en riktigt bra bok. Jag blev genast sugen att se filmen, en reaktion som jag vanligtvis inte får eftersom filmatiseringar av böcker kan bli riktigt usla... men här tror jag att det istället kan bli riktigt riktigt bra! Jag gillade att läsa om den osannolika vänskapen (eller var det eg. vänskap?) mellan rikemanssonen och hans "betjänt". Och intressant med den inre resan som Amir gör genom boken, från barn till vuxen och hela tiden med det dåliga samvetet i bakhuvudet, mot hur han hade betett sig mot Hassan. Intressant även att läsa om Afghanistan som jag ärligt talat inte vet så mycket om. Som sagt, jag ser fram emot filmen och jag får nog snart ta och läsa Tusen strålande solar också.

Skillnad på min och andras trädgårdar...

Vi var på Gunnebo slott en dag förra veckan. Litet slott med fin trädgård. Vi lunchade dyrt men gott (pappa betalade dessutom...) och sen kikade vi framför allt på köksträdgården. Den såg inte alls ut som vår gör... Så här tjusig kål kommer nog aldrig att växa i vårt grönsaksland t.ex. hehe Men då har dom ju trädgårdsmästare med slavar som rensar i parti och minut. Jag har ju bara Stefan... :)

Flaggning i tre dar...

Jahapp, då har vi flaggat i tre dar. Först fyllde Kronprinsessan Viktoria år, sen var det Olivers tur att fira ettårskalas och sen var det undertecknad som är alldeles för gammal för att den rätta åldern ens ska nämnas på den här sidan... Oliver hade stort kalas och det var full rulle. Särskilt tack till Maarit som kom ända från Stockholm över dagen och kokade pasta och var allmänt trevlig hela dan. :) Oliver fick tusen fina presenter (och många ljudliga sådana) och det blev mysigt kalas trots ösregn vilket genererade ett kalas inomhus... Lagom till sin ettårsdag började han knata runt också och även om det går lite stappligt så går han faktiskt bokstavligen. Min födelsedag blev mer anspråkslös för ingen orkade göra nånting, allra minst jag... Ingen tårta eller sång på sängen och nästan inga presenter. Men det gör inte så mycket, jag fick ju faktiskt biljetter till Brucan av Stefan veckan innan så det var ju en av de bättre sakerna! Nu är det slut på firandet för den här gången och nästa år tror jag att det blir ett mindre barnkalas, jag pallar inte mer! :)

Mer böcker...

Nu avverkas böcker på löpande band här. Det rullar på bra, kanske beroende på att jag inte kunnat sova så bra på sistone... eller för att Stefan är hemma och har semester och kan leka med Oliver lite medan jag ligger på sängen och läser :) De senast två lästa böckerna har en isländsk författare skrivit, Arnaldur Indridason. Glasbruket och En kvinna i grönt. Båda fick glasnyckeln för bästa roman i Norden under 2000-talet. Jag har tänkt läsa något av Indridason länge men har inte fått tummen ur förrän syrran lånade mig några böcker. Jag är en storslukare av svenska deckare och när jag tänker efter kanske nordiska också eftersom jag även gillar Anne Holt och Karin Fossum. Den isländska touchen tilltalade mig, lite vemodigt och genomsyrat av det karga isländska landskapet (även om mycket av handlingen utspelar sig i mindre smickrande knarkarkvartar i storstaden Reykjavik). Nu väntar Flyga drake och Mustafa Caans Tätt intill dagarna på nattduksbordet. Två böcker jag bara hört bra saker om.

Det e lugnt

Ok, läget är bättre nu. Ni behöver inte ringa psykakuten! :) Ibland blir det kaos i livet helt enkelt. Idag har jag jobbat lite med kroppen i rabatterna och sånt piggar alltid upp även om man känner sig hundra år gammal när man ligger där o plågas av ont i ryggen, vaderna och knäna... men men, efteråt är det skönt! Nu är det snart dags för ettårskalas här så vi har en del att stå i vill jag lova. Full rulle, kanelbulle. Igår var vi på bio och såg senaste Narniafilmen. Den var riktigt bra tycker jag men saknade lite mer saga runtomkring som det var i första filmen. Nu märker man också hur många likheter det faktiskt är mellan Narnia och Sagan om ringen även om den ena (enligt Stefan) är mest baserad på kristendomen och den andra gotiken. Men man kan se många paralleller i filmerna. Minns inte riktigt om det kändes likadant i böckerna för det var så länge sen jag läste dom och minnet idag är som sagt var inte vad det borde vara...

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAA

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA Precis så känner jag just nu. Frustration, irritation och att allt är åt helvete. Och jag har ingen aning om varför. Bara att går det inte över snart så behöver jag psykhjälp.

Oh oh oh oh Thunder Road...

Efter mycket om och men så fick jag faktiskt en biljett till Brucan på Ullevi i lördags. Tack Ann och tack Stefan! Sällskap fick jag också av Helle, Unni och Tobbe. Efter fredagens konsert var frågan om Bossen kunde överträffa sig själv på lördagen, och det kunde han! Suverän konsert, underbar publik, medelhavsvärme och bra bra bra musik! Bruce Springsteen hör till en av de artister som hållt på hur länge som helst men som fortfarande producerar ny bra musik. Det är inte alla som gör. Därför kan han spela i 3 timmar och göra en skitbra konsert. Jag är ju (som så många andra) en sucker för Thunder Road och Born to Run men älskar även hans nyare The Rising och Waitin’ on a Sunny Day. Det var många superlativ i tidningarna efter Bossens två konserter i Göteborg men även några som tyckte att Bruce är en gammal gubbe som bara behöver visa sig för att han automatiskt ska få lovord och bra betyg. Och visst är det så att nästan ingen har något ont att säga om Bruce Springsteen och the E Street Band. Men det beror ju på något också, och allt det visade dom i lördags!